Karkkilakko..

..är något som får en att inse hur äckligt godis är. Jovisst, gott i små mängder, men fy vad onödigt och ohälsosamt. Förra året varade strejken 8½ månader (4½ + 4), och mitt mål är att äta ännu kortare tid karkki i år. Dock måste jag nämna att jag ibland äter choklad eftersom detta INTE är godis enligt min åsikt. För mig känns det väldigt konstigt att inte få äta choklad från en platta men nog när man blandat ner det i kex, glass, kakor och dylikt, och sånt e väldigt svårt att undvika. Min sambo har tydligen redan börjat med en ny karkkilakko, men jag ska vänta ännu några dagar så att jag helt säkert hinner bli trött på sockerklumparna.

Under de senaste dagarna har jag tittat på en massa Bones min semester till ära, umgåtts med släkt & vänner, sett på skidåkning, bakat, lagat mat, slappat och varit med på cirkelträning i Tärjär. Min förkylning är inte ännu heller över, men det börjar bli bättre. Dock har jag inte ännu prövat på att springa eller skida nån längre sträcka, eftersom jag håller på att kvävas av slem så fort jag rör på mig lite mer än normalt. Ifall nån är intresserad. Det enda jag skidat under de senaste veckorna är några ynka kilometer i Seinäjoki i söndags, så förhoppningsvis kommer jag mig snart ut i spåret igen.

Imorgon blir det att hoppa i föräldrarnas Toyota och gasa iväg mot Vasa. Snart får jag/vi även se våra kära vänner M&D, som återvänder till Pampas från sin varma hemtrakt nära söderhavet. Vad vore då bättre än det? :)